Berthagen.se

Jag har en ny kompis. Han heter Tinny Tuss och bor i mitt huvud.

För en månad sedan spelade jag skivor på Bullitt. Bartendern önskade en låt under kvällen och när jag satte på den blev idioten så peppad så han gled upp bredvid mig och kör reglarna i botten. Allt lyste rött. Och jag hade lurar på mig. PANG!

Det ringer alltid i öronen efter ett dj-gig, men tidigare har det alltid försvunnit under natten. Dock inte denna gång. Fan.

Resan till NYC var fantastisk, men vart jag än vände mig i staden så hade jag pipet i öronen. Det låter ungefär som en gammal bildrörs-tv står på. 24/7. För två veckor sen blev det lite bättre, och jag trodde faktiskt att skiten hade släppt. Men så började jag tänka på det igen och efter några dagar kom det tillbaka. Fast nu bara i vänster öra.

Och symptomen varierar verkligen. Igår lyckades jag att inte uppmärksamma ljudet på hela dan (även om det dök upp till kvällen), medan jag idag höll på att bli helt galen under en föreläsning där jag knappt hörde vad föreläsaren pratade om pga av allt tjutande. Ville typ lägga mig ner på golvet och skrika och grina.

Jag måste bryta den onda cirkeln och sluta tänka på skiten. Jag vill fortfarande tro jag haft pipandet under lång tid utan att tänka på det och att händelsen på Bullitt bara fick mig börja tänka på det hela. De senaste veckorna har jag ju faktiskt gått med öronen på helspänn.

Härmed bestämmer jag att skita fullständigt i det och hoppas ha glömt bort det lagom tills jag vaknar imorrn.

Det sista som överger mig är hoppet.

83,7 kg stannade vågen på och får väl ses som ett gott resultat. Doktor Frida hävdar att det mest är fråga om vätskeförlust, men med tanke på att jag ätit nyttigare, hållit mig borta från ölen och hållt igång mer än två timmar om dagen och hela tiden fyllt på med vätska så anser jag mig faktiskt ha fått bort lite skit. Om inte annat så känns det iallafall bättre nu.

Dagens vikt: 84,0

En timmes promenad
Frukost: Flingor med banan och sylt, smörgåsar, juice, proteinshake
Drygt en timmes minitennis med Carl-Albin
Lunch: En tallrik gröt
Mellanmål: Två glas pepsi på Bullitt till SM-finalen i fotboll
Middag: Spaghetti med quornfärssås och ketchup

Var just och spelade minitennis med Carl-Albin. Det är väldigt kul och vi är väldigt jämna i spelet. Efter två set ledde jag med 2-0, men släppte in Calle i matchen och han utjämnade till 2-2 i set. I femte och avgörande ledde jag med två game och kunde serva hem matchen. Jag gick enkelt fram till 40-0 och hade tre matchbollar. Vad händer? Jo, jag förlorar 10 poäng i rad och Carl-Albin tar hem matchen. Och jag blir inte ens sur, för jag är så jävla van.

En gång spelade jag match mot Robban och vann första set med 6-0 (efter att aldrig ha vunnit ett game mot honom tidigare, gissa om han var nöjd). Men han lyckades hitta fokus och vann sedan andra set med 6-0. Därefter avbröt vi matchen och gick hem. Märkligt.

Men jag är inte sämst i världen, för Ruket berättade via telefon hur han (som spelat tennis på riktigt) förlorat en match som han lett med 6-0, 5-0, haft 3 matchbollar i egen serve och sedan bränt av fem dubbelfel i rad, tappat hela spelet och torskat matchen. Skönt att det finns folk som är lite värre än en själv.