Berra ♥ Frida
Det är inte svårt att erkänna att jag blivit en usel bloggare. Har varken haft tid eller lust. Och dessutom har det inte hänt så särskilt mycket i mitt liv. Jobba, träna, äta, sova, jobba, träna, äta, sova osv. Sen blev det jullov och julen har väl inte heller bjudit på några speciella överraskningar, förutom att jag blivit lite tjockare (wtf!). Men igår hände faktiskt något.
Jag och Frida har (precis som förra året) spenderat nyårshelgen på Hotell Renen i Duved. Det mesta var sig likt: kylan, snön, hotellrummen och maten på Broken. Och precis som i fjol så tvingade jag med fröken Mattsson till fots upp i lössnön ovanför liftarna i Tege. Frida håller säkert med mig om att det gick sådär att ta sig både upp och ner förra gången. Hon spottade, svor och var fly förbannad minns jag. I år hade jag dock förberett mig på ett speciellt sätt och när vi nådde trädgränsen var tiden inne.
Jag och Frida har (precis som förra året) spenderat nyårshelgen på Hotell Renen i Duved. Det mesta var sig likt: kylan, snön, hotellrummen och maten på Broken. Och precis som i fjol så tvingade jag med fröken Mattsson till fots upp i lössnön ovanför liftarna i Tege. Frida håller säkert med mig om att det gick sådär att ta sig både upp och ner förra gången. Hon spottade, svor och var fly förbannad minns jag. I år hade jag dock förberett mig på ett speciellt sätt och när vi nådde trädgränsen var tiden inne.
Undertecknad föll på knä i snön och fumlade fram en blå ask ur fickan samtidigt som jag frågade om hon ville gifta sig med mig. Jag tror faktiskt att jag frågade två gånger efter varandra för att vara riktigt säker på att jag hört rätt, och mina vänner; hon svarade ja.
Efter det tror jag faktiskt inte att det spelade så stor roll att det gick precis lika dålig för Mattsson att ta sig ner som förra året, jag tror till och med hon skrattade lite den här gången!
Jag älskar dig, finaste Frida!
