Min nya kompis
Jag har en ny kompis. Han heter Tinny Tuss och bor i mitt huvud.
För en månad sedan spelade jag skivor på Bullitt. Bartendern önskade en låt under kvällen och när jag satte på den blev idioten så peppad så han gled upp bredvid mig och kör reglarna i botten. Allt lyste rött. Och jag hade lurar på mig. PANG!
Det ringer alltid i öronen efter ett dj-gig, men tidigare har det alltid försvunnit under natten. Dock inte denna gång. Fan.
Resan till NYC var fantastisk, men vart jag än vände mig i staden så hade jag pipet i öronen. Det låter ungefär som en gammal bildrörs-tv står på. 24/7. För två veckor sen blev det lite bättre, och jag trodde faktiskt att skiten hade släppt. Men så började jag tänka på det igen och efter några dagar kom det tillbaka. Fast nu bara i vänster öra.
Och symptomen varierar verkligen. Igår lyckades jag att inte uppmärksamma ljudet på hela dan (även om det dök upp till kvällen), medan jag idag höll på att bli helt galen under en föreläsning där jag knappt hörde vad föreläsaren pratade om pga av allt tjutande. Ville typ lägga mig ner på golvet och skrika och grina.
Jag måste bryta den onda cirkeln och sluta tänka på skiten. Jag vill fortfarande tro jag haft pipandet under lång tid utan att tänka på det och att händelsen på Bullitt bara fick mig börja tänka på det hela. De senaste veckorna har jag ju faktiskt gått med öronen på helspänn.
Härmed bestämmer jag att skita fullständigt i det och hoppas ha glömt bort det lagom tills jag vaknar imorrn.
Det sista som överger mig är hoppet.
För en månad sedan spelade jag skivor på Bullitt. Bartendern önskade en låt under kvällen och när jag satte på den blev idioten så peppad så han gled upp bredvid mig och kör reglarna i botten. Allt lyste rött. Och jag hade lurar på mig. PANG!
Det ringer alltid i öronen efter ett dj-gig, men tidigare har det alltid försvunnit under natten. Dock inte denna gång. Fan.
Resan till NYC var fantastisk, men vart jag än vände mig i staden så hade jag pipet i öronen. Det låter ungefär som en gammal bildrörs-tv står på. 24/7. För två veckor sen blev det lite bättre, och jag trodde faktiskt att skiten hade släppt. Men så började jag tänka på det igen och efter några dagar kom det tillbaka. Fast nu bara i vänster öra.
Och symptomen varierar verkligen. Igår lyckades jag att inte uppmärksamma ljudet på hela dan (även om det dök upp till kvällen), medan jag idag höll på att bli helt galen under en föreläsning där jag knappt hörde vad föreläsaren pratade om pga av allt tjutande. Ville typ lägga mig ner på golvet och skrika och grina.
Jag måste bryta den onda cirkeln och sluta tänka på skiten. Jag vill fortfarande tro jag haft pipandet under lång tid utan att tänka på det och att händelsen på Bullitt bara fick mig börja tänka på det hela. De senaste veckorna har jag ju faktiskt gått med öronen på helspänn.
Härmed bestämmer jag att skita fullständigt i det och hoppas ha glömt bort det lagom tills jag vaknar imorrn.
Det sista som överger mig är hoppet.
Kommentarer
Postat av: frida
usch, fy fan. jag lider med dig. hoppas det försvinner!
Postat av: ntr boy
vi hörde samma pip hos kalle, måste varit deras tv.
Postat av: Big daddy!
Du har Tinny Tuss som bästis, jag har .....Tiny Puss.
Postat av: hjon
Det är ju som jävligast när man ska sova och det är tyst runt omkring. Men min kommer bara när jag är stel i nacken, så det kan bli bättre om du nyper dig lite i kappmusklerna då och då om du hittar knutar. Massage/akupunktur har gjort det bättre för en trummis jag känner.
Trackback
